Evert Ljusberg på Mimers Hus

I eftermiddag var vi för första gången på Mimers hus i Kungälv, under c:a 2 1/2 timmar plus kaffepaus emellan fick vi en underhållning som heter duga. Under ledning av Lennart Thorstensson (som hållit bl.a. i Sång och Sånt under många år) som inledde kvällens föreställning med lite allsång och tal om tiden som alla programmen som gått, samt lite om kvällens innehåll byggde han upp en förväntan om att eftermiddagen skulle bli mycket lyckad. Och det måste jag säga direkt, det blev precis som han förutspådde, helt klart..

Kvällen började med 3 elever från Nordiska Visskolan, först ut var Elin Jonsson från Jönköping tillsammans men Tony Engström, Hagfors sjöng och spelade de på gitarr en egen komponerad sång av just Tony som höll publiken helt tyst av andakt. En klar kille som är på väg att bli duktig på det han gör, Elin fortsatte sedan ytterligare med en låt av Håkan Hellström.

Efter detta så kom Karin Andersson, Norrköping som sjöng A cappella. Det är helt klart att eleverna från Visskolan lärt sig en hel del om musikens möjligheter.

Tora Ljusberg, (Evert Ljusberg dotter) som också kommer från samma Visskola, visade sin fantastiska stämma tillsammans med Sofia My  Frykberg på piano, (Lennart berättade om en liten händelse vid ett tillfälle han suttit bredvid Evert när han lyssnat på sin dotter för första gången efter hon börjat på Nordiska Visskolan med uttalet ”Här har det hänt lite saker”, om det är ordagrant kan jag inte komma riktigt i håg) ett flertal sånger av olika författare samt lite berättelser visar att äpplet inte faller långt ifrån trädet.

Mattias Enn visar sin klass helt klart av både Ernst Rolf och lite Karl Gerard, det kändes nästan som det var de båda som stod där och sjöng, så bra var det..Och det blev ett helt litet eget program i programmet som gav stående ovationer. 

Till sin hjälp hade han Lowe Pettersson på piano, ett musikgeni av rang, helt klart.. Han gjorde även någon eget klassiskt pianostycke som handlade om våren, tyvärr kommer jag inte ihåg alla namnen på artisternas låtar för jag var upptagen med att både plåta och samtidigt njuta utav själva musiken som de frambringade.

Ida Andersson gjorde en egen Edit Piaff föreställning så bra så man nästan trodde det var Edit som stod där och sjöng, gestallt, klädsel och hållning stämde bra in på artisten så man förstår att hon har ett speciellt förhållande till artisten i fråga. Vid pianot fanns åter Lowe Pettersson som leker fram de rätta tonerna på sitt fantastiska sätt.

Kvällens stjärna Evert Ljusberg, är och förblir en och samma stjärna som han alltid varit. Lite äldre, fårigare, kortklippt, och med keps, ja, så såg jag honom innan föreställning drickandes sitt kaffefika.  Hade jag inte sett honom rakt framifrån kanske jag inte känt igen honom. Men på scenen är han fortfarande klädd i sin härliga bredbrättade hatt, väst och sin hängande gitarr över axeln.

(fantastisk på Jämtländskt blues med munspelsljud, dock utan munspel) Det långa håret glömmer man lätt bort, när man lyssnar andaktligt på hans ljuva stämma, sjungandes visor från både Dan Andersson och Nils Ferlin mm.

Berättelserna, skrönorna osv. är lika goda som alltid, och lockar publiken till många och goda skratt. Jämtlands konung i alla väder..

Ps. För den som läser detta i kväll eller i morgon (Söndag 7/4-13) och vill höra Evert Ljusberg under 1 och 1/2 timma + kaffe paus, har möjligheten på Starrkärrs Bygdegård (Ale kommun) kl. 15.00. Förutsatt att ni är i mycket god tid, begränsat med platser…

© Foto Allan Nilsson..Alla Foton har jag tagit i befintligt ljus och från c:a 20 meters avstånd från scenen, varför de naturligtvis inte kan vara helt perfekta men så pass goda att jag vill ha med dem som ögonblicksbilder från en mycket trevlig föreställning.